Livet är en gåta och jag ett frågetecken

Visste du att det går att ordagrant springa sig lycklig?
- Jo, det går faktiskt!
Är man loggan, som jag numera vill se mig själv - en icket invalid innebandy/fotbollspelare, så känns det underbart att för första gången på tre år meddela att jag är på banan igen!
Jag menar förstås inte att min rehabträning är färdig, inte på långa vägar. Men jag har avverkat den värsta delen, skulle jag nog kunna påstå.
Än krävs det blod, svett och tårar till att komma tillbaka till det ursprungliga utgångsläget - ruta ett.

Med ruta ett menar jag att kunna spela fotboll och innebandy för fullt.
Orka spela i 2 timmar utan problem, alternativt orka med en hel fotbollsmatch.

Förra veckan var jag en dag på idrottsmedicin och spenderade lite tid med min sjukgymnast då den glada nyheten konstaterades i mina öron - fyfan var jag är lycklig!
Vet ni vad det bästa av allt är? Ingen kan heller förstöra denna lycka för mig, inte ens mitt dåliga humör för stunden.

Alla ni som verkligen brinner för något, eller känner att ni har något i eran vardag som gör att ni vill kliva upp ur sängen på morgonen.. kanske förstår hur jag känner mig.
Om inte annat ni som verkligen fått kämpa för att ta er igenom operationer/rehablitering eller andra tunga perioder i era liv.
Kan någon förstå hur lycklig jag är? Jag tror faktiskt inte det ändå, trots att jag inte är ensam.

Det känns bra att veta att man aldrig är ensam. Jag har aldrig haft en hel msn-lista som varit offline.
Fast och andra sidan, när har man någonsin pratat med alla kontakter samtidigt? Aldrig.


Anyway.
Som ni förstår att början på mitt inlägg så har jag haft en period med mycket lycka.
Däremot fick jag magsjuka förra veckan som var mindre roligt - det gillades INTE.

Lyckligtvis var det inte vinterkräkssjukan, så ännu var hoppet ännu inte ute.

Jag började även lira innebandy lite smått med lite folk på jobbet plus flera ib-varelser.

Ja, förstår ni.. det är underbart att få leva ibland!

Jag har även varit halvt deprimerad över att gå till arbetet här periodvis, men nu äre fan inte många dagar kvar.

Jag ska vara tjänstledig hela februari månad och det känns HUUUUUUUUR BRA SOM HELST! :)

Jag har för avsikt att hinna träna i massor och svida av en 100p Historia A kurs.

- Jo, det var jag som var helnöjd att jag slapp läsa historia på gymnasiet.. men nu när det kommer till kritan så behöver jag eventuellt den där jävla kursen som behörighetskrav.. så har man något val ( ? )

Jävlar-i-de så många "jag" jag lyckats klämma i här.
Nej, hela mitt liv kretsar inte runt mig själv... även om jag får det att framstå som det.
Jag ska sluta vara så ego i detta inlägg nu, utan försöka skriva några väl valda ord från skallen.

Idag arbetade jag till klockan fyra, det var halvjobbigt.
Ikväll åt jag vildsvinsgryta med massa goda tillbehör i tannsele, det var en ny smakupplevelse och trevligt.
Ikväll körde jag ett konditionspass på gymmet, det var krävande men kul.
Ikväll/natt befann jag mig på hotellet, besöket hade delade meningar men vissa av positivt uttryck - andra inte!

Jag förstår mig seriöst inte på er tjejer - Ja, ibland känns det fan som man nästan skäms över sitt egna kön.
Ni beter er så sjukt idiotiskt och säger så elaka saker ibland så man blir nästan mörkrädd.
Jag vill inte ta någons jävla parti, förstår ni inte det?
Jag vill vara "neutral" - dvs, inte den som inte vågar säga sin åsikt eller vara omtyckt av alla.
Nej..  jag vill bara försöka kunna umgås med vem jag vill, var jag vill eller känner för det.

För det kan väl inte vara förbjudet, eller?

Och slutligen.
Finns det verkligen något värre än folk säger A men inte B?
- okey, när mamma skriker åt mig när jag är på toa konkurerar litegrann.. men seriöst!
Varför ens babbla om vissa saker när man inte kan berätta allting på en gång?
Ah, jag blev så sjukt förvånad/less/irriterad/förbannad på detta ikväll.
Kan det aldrig vara frid och fröjd? Tydligen inte.

Nu tänker jag sova ett par timmar, jag är ledig från jobbet imorgon - woho!

Jag har tänkte gymma med min vän Isabell.
Jag har även tänkt vara social och kika på hockey med min vän Martina.

Så äre.
Godnatt!